5 vanliga misstag vid användning av fallskyddssele

Livsfarliga slarv när du jobbar på höjd

Varje år sker allvarliga olyckor vid arbete på höjd, och en stor del av dessa kunde ha förhindrats med rätt kunskap och korrekt användning av utrustningen. Även om man bär sele är det inte säkert att den skyddar som den ska om den används felaktigt.

Här går vi igenom de 5 absolut vanligaste – och farligaste – misstagen vi på Umeå Fallskydd stöter på under våra utbildningar och ute på fältet.

1. Selen sitter för löst

Detta är tveklöst det vanligaste felet. Många upplever att en tight sele är obekväm när de rör sig, och spänner därför upp remmarna över axlar och lår.

Konsekvens: Vid ett fall kommer en lös sele att rycka våldsamt i kroppen, vilket ökar skaderisken markant. Dessutom är risken överhängande för “hängtrauma”, där blodflödet stryps extremt snabbt, eller i värsta fall att du åker ur selen helt.

Så gör du rätt: En sele ska sitta åt ordentligt. Ett bra riktmärke är att du precis ska få in en platt hand mellan låret och benslingan.

2. Fel förankringspunkt

Visste du att inte vad som helst får användas som en förankringspunkt? Att koppla din kopplingslina i ett befintligt rör, ett tunt räcke eller en stege är förenat med livsfara.

A-punkten (förankringspunkten) måste enligt standard (EN 795) klara minst 12 kN (ca 1200 kg) per person, eller 15 kN om den är konstruerad av yrkesman. Ett gammalt rör eller ett provisoriskt staket klarar i de flesta fall inte murbräcke-effekten som skapas vid ett fall.

3. Falldämparen saknas eller ignoreras

När du använder ett falluppfångande system (där du faktiskt riskerar att falla fritt och sedan bli fångad) måste en energiupptagare (falldämpare) användas. Många använder stumma linor vilket gör att ryggraden och nacken tar upp hela kraften vid stoppet. Inre skador och ryggradsfrakturer uppstår oundvikligen vid ett styvt stopp från hängande position.

4. Bristande tillsyn och kassationstid

En fallskyddsutrustning har ett “bäst-före datum”. De flesta tillverkare rekommenderar att textilbaserad utrustning såsom linor och selar byts ut efter maximalt 10 år, men ofta tidigare beroende på förslitning.

Problemet vi ofta ser är att företag låter utrustningen ligga slängd i botten på verktygslådor bland kemikalier, skruvar och slöa knivar.

Innan varje användning ska en okulärbesiktning göras av utrustningen. En gång om året, minst, ska den också besiktigas av en s.k kompetent person vilket loggas i utrustningens besiktningskort.

5. Avsaknad av räddningsplan

Detta är ett av de mest kritiska misstagen ur ett organisatoriskt perspektiv. Ni har sele. Ni har hjälm. Men, vad händer när olyckan väl är framme och kollegan hänger fritt över kanten och har förlorat medvetandet?

Att “ringa 112” är sällan en godkänd räddningsplan. Hängtrauma (Suspension Trauma) inträder extremt fort. Tiden det tar för ambulans och räddningstjänst att komma ut till bygget och sedan förbereda sig för ett höghöjdslyft tar för lång tid. Ni MÅSTE kunna genomföra en kamraträddning eller få ner den nödställde tryggt till en stabil nivå inom 10-15 minuter. Har ni en nedfirningsutrustning (rescue kit) på plats, och framförallt - vet ni hur den används?

Vill ni säkerställa att ni gör rätt och arbetar tryggt? Låt oss ta hand om er utbildning. Boka vår Fallskydd Grund idag och få diplom som gäller i 5 år!