Arbetsgivarens ansvar vid arbete på hög höjd – vem bär skulden vid en olycka?

Yttersta ansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren

När man arbetar på hög höjd är marginalerna obefintliga. Om olyckan är framme riktas blickarna omedelbart mot säkerhetsarbetet. Vem bar ansvaret? Kunde det ha förhindrats?

Enligt svensk lag (Arbetsmiljölagen) är det alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att förhindra att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall. Detta är ett långtgående ansvar som inte går att förhandla bort.

Många företagsledare eller arbetsledare tror att om de har köpt in selar och gett sina anställda dem, så är ansvaret överlåtet på den anställde att använda utrustningen “med sunt förnuft”. Detta är helt felaktigt och kan leda till fällande domar för arbetsmiljöbrott.

Vad innebär ansvaret rent konkret?

För att leva upp till arbetsmiljölagstiftningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter krävs det betydligt mer än att bara tillhandahålla rullar med lina och sele. Arbetsgivaren måste bland annat säkerställa följande:

1. Riskbedömning för varje moment

Arbetsgivaren måste göra en skriftlig och noggrann riskbedömning innan arbetet påbörjas.

Finns det risk för fall?
Kan vi undvika arbete på höjd helt?
Om inte, kan vi använda kollektiva skydd (som byggställning) istället för personliga fallskydd? Att hoppa över denna bedömning är ett direkt brott mot Arbetsmiljöverkets krav.

2. Utbildning och kompetens

Det räcker inte att ge en anställd en utrustning; de måste utbildas i hur den används korrekt. En fallskyddssele som sitter för löst, eller en felaktigt vald falldämpare, kan vara lika livsfarlig som inget skydd alls. Arbetsgivaren måste kunna bevisa att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om utrustningen, dess begränsningar och de risker som arbetet medför.

Det är just därför certifierade utbildningar, som vår Fallskydd Grund, är helt avgörande. Det fungerar som ett kvitto på att ni har uppfyllt ert utbildningsansvar.

3. Årlig besiktning och godkänd utrustning

Utrustningen som används måste inte bara vara rätt CE-märkt, utan den måste också vara intakt. Personlig fallskyddsutrustning ska besiktigas minst en gång om året av en person med dokumenterad kompetens. Om olyckan sker på grund av utrustning som inte har en giltig besiktningslogg ligger ansvaret tungt hos arbetsgivaren.

4. Den livsviktiga räddningsplanen

Om en medarbetare faller och blir hängande i sin sele är det en kamp mot klockan på grund av risken för hängtrauma. Arbetsgivaren är skyldig att ha en fullt implementerad och förstådd räddningsplan. Att förlita sig på att “vi ringer 112” är inte en godkänd metod. Anställda måste ha utrustningen – och kunskapen – för att få ner sin kollega på egen hand ifall räddningstjänsten dröjer.

Äventyra inte företaget – eller era liv

Att bryta mot arbetsmiljöreglerna för arbete på höjd kostar inte bara enorma summor i sanktionsavgifter; i värsta fall kostar det liv. Skulle en allvarlig olycka ske och rutiner saknas kan det dessutom resultera i företagsbot eller fängelsestraff för vållande till kroppsskada eller dödsfall.

Det enklaste sättet att sova gott om natten? Agera proaktivt. Låt oss på Umeå Fallskydd ta hand om utbildningen för er personal. Vi ser till att era medarbetare får rätt kompetens för att jobba tryggt, och ni som arbetsgivare får den dokumenterade säkerheten ni kräver enligt lag. Boka en certifierande utbildning redan idag!