Takskottning och snö på hög höjd: Livsfara om du saknar fallskydd
Fallskyddsgruppen
27 februari 2026
Vinterns största utmaning på hög höjd
När den första rejäla snön faller i Sverige, och framförallt här uppe i Umeå, blir det ofta bråttom. Hustak måste befrias från tyngden och istappar måste hackas bort för att undvika ras. I stressen över att snabbt få jobbet gjort glöms ofta det allra viktigaste bort: säkerheten för de egna livet.
Takskottning är statistiskt sett en av de mest olycksdrabbade aktiviteterna inom höghöjdsarbete. Kombinationsriskerna – branta ytor, dold underliggande is, snöstorm, begränsad sikt och kyla – gör det till en extrem arbetsmiljö.
Har du och ditt företag rätt rutiner innan ni sätter en spade på taket?
Fallskydd är ett lagkrav, inte ett alternativ
Så fort arbete utförs där en person riskerar att falla ner en våning eller mer (ofta kopplat till “2-metersregeln”), krävs det enligt Arbetsmiljöverket ett fullgott skydd. Det räcker inte att knyta en presenning eller ett rep runt midjan; en fallskyddssele, godkänd lina och en korrekt förankringspunkt är obligatoriska.
Här är de fem största fallgroparna som ofta uppstår under en hektisk snöskottningssäsong:
1. Avsaknad av godkända förankringspunkter (A-punkter)
Man får absolut inte knyta fast sin fallskyddslina i ett skorstensrör, ett stuprör eller en TV-antenn. Dessa klarar i nio fall av tio inte de nära på 10-15 kN (drygt ett ton) som kan genereras i kraft vid ett fritt fall. Taket måste vara utrustat med en certifierad A-punkt eller godkänd nockräcke / takbrygga som är tillverkad och testad just för förankring av fallskyddsutrustning.
2. Is och fallhindrande system (Restraint)
När det döljer sig ren blankis under snön är marginalerna slut. Därför är det absolut säkraste att tillämpa ett fallhindrande system. Det innebär att storleken på din kopplingslina/styrlina är så pass kort ställd att du överhuvudtaget inte kan halka över takkanten. Kan du inte falla fritt, kan du inte slå ihjäl dig. Du blir istället snällt stoppad innan fötterna når hängrännan.
3. Kylan och tjocka vinterkläder påverkar selens funktion
När temperaturen kryper neråt klär vi oss tjockt. Detta orsakar två livsfarliga misstag:
- Selen justeras aldrig om. En sele som passade bra i augusti ovanpå en t-shirt kommer sitta helt fel ovanpå en dunjacka. Spänn ut och justera om alla spännen! De måste sitta tight, annars rinner du ur dem i luften.
- Vikengräns överstigen. Om man är en storvuxen person lägger isolerade kängor, tjocka byxor, jackor och en blöt snöskyffel på enormt mycket vikt till den maximala lastutrustningen (som ibland är 100 kg på äldre selar). Kolla certifieringen! Du kanske behöver en “Heavy User”-sele (testad för ex. 140 kg).
4. Snö på rep och karbinhakar
Kopplingslinor, karbinhakar och glidlås är mekaniska produkter som kan kärva ihop och frysa. Snö och is i låsmekanismen på en karbin kan hindra den från att knäppa igen 100 % i en förankringspunkt. Lika med en glidlås på en lina – isbildning inne i låset gör att haken kan börja glida okontrollerat. Sopa av grejerna eller banka bort fastfrusen smuts ofta.
5. Den osynliga faran: Snötyngden och takbjälkarna
Det sista misstaget är egentligen inte fallskyddsrelaterat, men det dödar. Snö väger. Skotta strategiskt, försök undvik att samla hundratals kilo blötsnö i gigantiska högar på enstaka punkter innan ni puttar ner dem. Ett svagt tak kan knäckas och tryckas in över ett litet definierat område.
Utbildning för snöskottning
Ska ert fastighetsbolag eller snickarteam ut på taket i vinter? Agera proaktivt och tryggt genom att uppdatera fallskyddsutbildningen. Vi går igenom hur och var man förankrar säkrast på vintertak och vilka metoder som sparar mest tid när temperaturen kryper ner mot nollan.
Håll er varma och framförallt: håll er kvar på taket. Boka våran certifierande utbildning inför säsongen!
Tyckte du den här artikeln var värdefull? Dela gärna med dina kollegor.